Små fotavtryck i miljön viktigt för framtiden

Miljöarbetet har den senaste tiden tagit en ny riktning. Bristen på naturresurser och rapporterna om klimatförändringar gör att parametern miljö får en allt större roll vid planeringen av bland annat insatser.

Nu för tiden pratas det mycket om den yttre miljön och om det ekologiska fotavtrycket som vi människor lämnar efter oss och hur fotavtrycket i form av till exempel kli-matförändringar slår tillbaka.

Det  säger Naznoush Habashian som arbetar på Försvarsmaktens miljöavdelning vid Högkvarteret.

– Vi som jobbar med miljöfrågor har äntligen fått medvind. Vi har både massmedias och samhällets uppmärksamhet som aldrig förr. För oss gäller det nu att vara strategiskt smarta: först upplysa ärligt om utmaningen som till exempel klimatförändringar för med sig och sedan påvisa att små, små steg från varje enskild individ kan ge en stor globaleffekt. Vi inom Försvarsmakten tillhör en stor sektor som verkar både nationellt och internationellt och kan därmed bidra till en förbättring.

Naznoush Habashian är ansvarig för forskning och utveckling på avdelningen och håller ihop beställningarna mot Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Försvarets materielverk, FMV, och andra aktörer. Hon är en av tre kvinnor på avdelningen, med sin tidigare civila erfarenhet beter hon sig som om Försvarsmakten, FM, vore vilket civilt företag som helst vilket ibland kan upplevas något kontroversiellt. ”Jag kan upplevas lite väl resultatinriktad”, säger Naznoush Habashian.

– Jag är ingen miljömupp, jag är en realist. Jag älskar snabba bilar med många hästkrafter, men mitt miljösamvete tillåter mig inte att skaffa en. Sedan är de ju som tur är väldigt dyra. Jag vill ju att mina barn, dina barn och deras barn och barnbarn ska få uppleva samma fantastiska värld och natur som vi har fått uppleva. Jag vet att FM har en given uppgift, där säkerhet är högt prioriterat, men behöver det ena verkligen utesluta det andra?

– Miljö är förknippat med kostnad, säger Naznoush Habashian. Ju tidigare man tar hänsyn till miljön desto billigare blir det långsiktigt. Med bra förebyggande och strategiskt arbete kan man exempelvis minska kostnaderna för återställande.

Försvaret har i många år miljösäkrat verksamheten vilket Naznoush Habashian säger har varit helt nödvändigt. Nu har dock miljöarbetet fått en ny inriktning. Naznoush Habashian tar upp klimatförändringen och brist på naturresurser. Problemen är större än vad man tidigare anat och Naznoush Habashian säger att det säkerhetspoltiskt berör både Sverige och FM.

–Titta på skorstenen, säger Naznoush Habashian och pekar ut genom fönstret. För inte alls så många år sedan trodde vi att miljöproblemen var lokala, vi gjorde skorstenen tillräckligt hög för att sprida utsläppet. Nu känns det ju absurt att tänka så.

– Med hjälp av alla medarbetare inom försvarssektorn tror jag att vi har alla förutsättningar att lyckas med vårt arbete. Det gäller nu att sy ihop säcken. Den tillämpade forskning och teknikutvecklingen som bedrivs i vårt fall av FOI och Tekniska högskolan i Stockholm, KTH ska tillämpas inom Försvarsmakten och resultaten skall reflekteras i FMV:s arbete med produkt- och systemutveckling.

Naznoush Habashian kom till Sverige från Iran som 13-åring för knappt 20 år sedan och talar utan brytning vilket hon tackar sina föräldrar för som ville att hon skulle integreras i samhället.

– Min pappa började jobba på ett svenskt företag som han samarbetade med i Iran. Jag ville inte alls flytta hit och det var några tuffa år i början, men sedan rullade det på med kompisar och annat. Och lärarna var helt fantastiska.

Det blev gymnasiet och civilingenjörsprogrammet materialteknik på KTH. Under andra året kom skandalen med Hallandsåsen och rektorn bestämde att alla skulle läsa fyra poäng miljöskyddsteknik. Ett beslut som möttes med en viss skepsis hos elever och lärare.

– Det var läraren Fredrik som frälste mig. Jag förstod att man redan från början ska tänka på miljön. Det hela slutade med att jag läste två kompetensinriktningar: maskinkonstruktion och produktutveckling samt miljömanagement.

Sedan kom en blå buss som bar in i yrkeslivet. Naznoush Habashian fick som examensuppgift att för Scanias räkning undersöka om deras påstående stämde att den blå bussen kunde återvinnas till 100 procent.

– Teoretiskt kanske det gick, men inte i praktiken. Det var till exempel limmade sandwichkonstruktioner och många andra konstruktioner som gjorde det hela ekonomiskt och eko-logiskt ohållbart för återvinning. Vid redovisningen var bland andra två personer från Stena med och lyssnade. Stena återvann bussarna. Först erbjöds jag jobb hos Scania, men tyckte det var för långt till Katrineholm. Så det blev sex härliga, lärorika och utvecklande år inom Stena Metall-koncernen. Under åren på Stena gick jag koncernens fleråriga managementprogram på IHM. De sista två åren på Stena var jag dessutom industridoktorand på KTH. Efter barnledigheten bytte jag och hamnade i möjligheternas försvarsmakt.

Det var under Stenatiden som Naznoush Habashian fick sitt uppvaknande och kom att tänka på miljösäkerhet och kampen om resurser.

– Det blev brist på stål som råvara i form av skrot i Sverige därför att kineserna till oslagbara priser köpte upp all skrot i hela världen, till sin egen ståltillverkning. Jag kopplade direkt det här till den katastrofala ökade förbrukningen av kol i Kina
och de miljöeffekter som detta medförde.

Miljö har tidigare förknippats med att inte slänga burkar i naturen och att hushålla med jordens resurser. Med koldioxidutsläpp, växthusgaser och klimatförändring har miljö blivit mer av en internationellt politiskt viktig fråga.

– Europas medelpunkt kanske flyttas norrut och då flyttar folk med. Vi har redan miljöflyktingar från Holland som flytt undan vattnet. Inte det som finns på andra sidan vallarna utan det som kommer upp ur jorden.

Nu görs en förstudie av övergången till förnyelsebara bränslen inom Försvarsmakten och denna förstudie skall ligga till grund för vidare forskning vid FOI och FMV.

Betoningen av internationella insatser har ändrat arbetet med miljön. Miljöaspekten i internationella insatser kan gälla en så viktig sak som vatten. Vad händer om den utländska styrkan tar ut så mycket vatten i området att befolkningens brunnar sinar? I stället skulle man kunna använda miljön som ett sätt att samarbeta lokalt som exempelvis kring ett gemensamt projekt för att borra efter vatten.

Miljöavdelningen arbetar med internationella frågor. Carl-Gustav Ebbhagen berättar:

– Vi hjälper till att införa ett miljöledningssystem i Georgien och är på väg att starta ett liknande projekt i Ukraina. Det handlar om att tänka rätt från början. Man ska tänka i ekonomi och livscykler. Projektet är både operativt och strategiskt. Den ansvariga myndigheten kan ställa miljökrav på organisationen som i sin tur kräver pengar för att kunna vidta åtgärder.

Den nordiska stridsgruppen satte fart på ett samarbete med USA och Finland.

– USA hade insett att det kostade stora pengar att inte tänka på miljön när man gjorde insatser utomlands. Så nu har vi skapat en miljöhandbok för internationella insatser. Det är råd och ingen instruktion och ska presenteras för EU och Nato.

– Det finns ingen motsvarande handbok som tar upp en missions hela cirkel från den första planeringen hemma till utvärderingen när uppdraget är klart. Och vi har inget emot att det blir en handbok för hela EU.

Text: Jan-Ivar Askelin, Illustration: Martin Ek, Framsyn 2007/4