”Försvaret behöver fler psykologer”

Att välja ut morgondagens soldater kommer att kräva mer arbete av psykologerna. Endast en psykolog kan hitta de verkliga motiven för att vilja bli soldat, säger Kristina Pollack, som är ensam psykolog i Högkvarteret.

Kristina Pollack har genom en lång yrkeskarriär arbetat inom försvarspsykologins samtliga verksamhetsområden och sitter i dag som försvarsöverpsykolog. Hon är därmed främsta företrädare inom Försvarsmakten för kompetensområdet. Försvarspsykologi är en tillämpning av en vetenskapligt baserad kunskap till operativt bruk i en militär miljö.

– Det räcker inte med att jag har några kolleger utspridda på olika ställen i organisationen. För att komma vidare inom den tillämpade humansektorn måste vi kraftsamla och skapa en egen organisatorisk plattform, för att uppnå effektivitet och professionell tyngd för att kunna nå och optimera slutresultatet.

För all professionell verksamhet är uppdraget utgångspunkten. För att kunna genomföra ett uppdrag behövs människor och en organisation liksom teknik och materiel. För att kunna använda dessa två resurser krävs dessutom användarkunskap, det vill säga på vilket sätt människan och tekniken ska integreras och nyttjas för att målet ska kunna nås. Professionell kompetens inom dessa tre huvudområden är en förutsättning, för att kunna optimera slutresultatet.

– Som en självklarhet har vi professionell personal som handhar tekniken. Detsamma gäller den operativa sektorn. När det gäller den professionella kunskapen om männi-skan är dock bedömningen ofta att det räcker med en sorts användarkunskap, vilket inte alltid räcker, säger Kristina Pollack.

Började med flyghaverier

Kristina Pollack inledde sin bana som civilanställd i flygvapnet och har arbetat på många områden inom flygsektorn. Hon har bland annat ingått som human factor-expert vid Statens haverikommission under de gångna 20 åren.

– Sett utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv var en flygsäkerhetsinspektör i flygvapnet synnerligen framsynt när han redan 1982 förstod betydelsen av den mänskliga faktorn, genom att utse en professionell expert inom det området vid utredningar av flyghaverier. Det var på mig flygsäkerhetsinspektören pekade, säger Kristina Pollack. Sedan dess har jag varit med och utrett så gott som samtliga flyg-haverier inom Försvarsmakten.

Inte ens i dag är det alla försvarsmakter som använder sig av legitimerade psykologer med en arbetspsykologisk inriktning i dessa sammanhang. De är inte heller involverade i det förebyggande flygsäkerhetsarbetet som experter inom området human factor.

Först när kompetenserna i haverikommissionerna breddades och mer professionella human factor-utredningar kom till stånd, har man kunnat vidtaga strategiska flygsäkerhetsåtgärder. Det handlar ofta om ledningens förståelse för hur resurser ska fördelas, hur utbildningen ska matchas mot de operativa kraven, hur kravprofiler definieras, hur flygsäkerhetsarbetet genomförs på central nivå, det vill säga metodiken för att lära av misstag. Det handlar om hur man systematiskt följer upp och utvärderar sin verksamhet, liksom att utveckla system för att ta hand om frågor inom området MSI (människa–system-interaktion).

Flygsäkerhet var länge liktydigt med luftvärdighet och tekniska mätdata. En teknisk utredning genomfördes när något gått snett. De tekniskt orsakade haverierna minskade med tiden, men den mänskliga faktorn låg fortfarande kvar och pockade på uppmärksamhet. Tre av fyra haverier är orsakade av den mänskliga faktorn.

Missnöjda med bestraffningar

Civilflygets piloter var inte nöjda med att bestraffas, då det inte gått att finna någon teknisk orsak till haveriet. Slutsatsen blev att det då måste ha varit piloten som fallerat.

Piloterna ville veta varför de gjorde fel och hur detta kunde förebyggas, och de tvingade fram en förändring. Detta förde med sig att psykologer i slutet på 1970-talet togs in i den amerikanska statliga haverikommissionen för utredning av civila haverier. I och med det utvecklades en helhetssyn på flygsäkerhetskonceptet.

– Självklart låg det politiska och inte minst ekonomiska intressen bakom att man inte tidigare velat ta i human factor-frågorna. Industrin och flygbolagen ville ogärna bli synade i sömmarna, säger Kristina Pollack. I dag ligger flyget mycket långt framme i sitt förhållningssätt till säkerhetsfrågor. Detta har i sin tur lett till att andra branscher som till exempel vården vänt sig till flyget.

Kristina Pollack menar att det nya försvaret och dess uppgifter innebär ett ökat behov av psykologisk kompetens. Den internationella verksamheten i takt med den tekniska utvecklingen kommer att ställa förändrade krav på människan.

Förändringar från ett invasionsförsvar till ett utåtriktat insatsförsvar innebär inte bara en flexibilitet vad gäller uppdragen, utan även hos de människor som ska involveras i uppdragen. Detta kommer dessutom att innebära en förändrad mönstring.

Att var femte 18-åring i dag ska få möjlighet att göra värnpliktstjänstgöring leder till en mer sofistikerad urvalsprövning. Begrepp som plikt, frivillighet och motivation blir centrala vid bedömning av den mönstrande. Det psykologiska urvalet kommer att få mer tyngd. Förutom en hygglig begåvningsnivå kommer det att krävas personlighetsmässiga egenskaper för att kunna omsätta sin begåvning i en verklighet som kan vara både psykiskt och fysiskt krävande.

– Samhället, soldaternas blivande arbetsgivare, måste därmed upplysas om vilket meritvärde det kommer innebära att ha fått göra sin värnpliktstjänstgöring och vad den står för. Det gamla begreppet ”lumpen” går därmed ur tiden och Försvarsmakten måste skapa ett nytt förhållningssätt till värnpliktstjänstgöring, säger Kristina Pollack.

De mönstrande kommer att psykologiskt lämplighetsprövas; sedan görs ett urval efter samma princip som för vissa andra specifika yrkeskategorier inom försvaret. Psykologen ska utifrån en operativ kravprofil omsätta denna i psykologiska förmågor och egenskaper och därefter bedöma individens kognitiva, psykiska och sociala förutsättningar att klara av uppgiften. Därtill gäller det att  penetrera vad individens motivation står för och väga in den i den samlade bedömningen. Det är psykologernas uppgift att ta fram de dolda motiven.

– När den internationella verksamheten kommer att spela så stor roll för försvaret, kommer givetvis mönstringen mycket att handla om viljan att deltaga i internationella uppdrag, men det gäller att hitta de verkliga bakomliggande motiven, säger Kristina Pollack. Det kan finnas många orsaker. Söker jag mig till något eller flyr jag från något? Har jag en lidelse för att göra världen lite bättre eller är jag ute efter pengar eftersom jag inte har något jobb? Är det stora äventyret som lockar? Vill jag bestämma över andra?

– Man måste också kunna bedöma mognadsgraden och utvecklingspotentialen hos individen. Uppgiften vid det psykologiska urvalet är således att ta fram ett bra råämne och ta bort de olämpliga. Därefter har Försvarsmakten och förbanden ett stort ansvar att förvalta och förädla det goda råämnet.

Detta kan man bara få fram i ett strukturerat psykologiskt samtal. Vilka värdegrunder har individen? Etik, moral, omdöme, psykisk stabilitet, uthållighet, allmän motivation, ledaregenskaper och social kompetens blir väsentliga parametrar i bedömningen.

– Ledaregenskaper visar sig ofta tidigt i livet. Visst kan de utvecklas, men det finns ändå en ram som individen rör sig inom. A och O är att självinsikt och självförtroende går hand i hand. Det finns gott om människor med bra självförtroende, men om de saknar självinsikten kan det gå illa. Det finns också människor med dåligt självförtroende som söker sig till utmaningar för att bevisa något för sig själva eller andra. Piloter är sällan personer som fjädrar sig. De är ödmjuka och oftast försynta och är väl medvetna om vad de klarar av och behöver inte övertyga omgivningen om det.

Den psykologiska bedömningen bygger på testresultat som mäter kognitiv förmåga samt på en intervju av en psykolog. Samtalet bygger på individens egen historia, sett utifrån det sammanhang individen befunnit sig i. Det kan uppfattas som ett avspänt samtal, men strukturen finns där med ett definierat syfte och metodik. Försvaret vill inte få in individer i systemet som kan skada sig själva eller andra, varför denna del av mönstringen kommer att få en större tyngd.

Hårdare gallring

Mönstringen, eller inskrivningen som det egentligen heter, kommer att delvis gå till som förr. Kristina Pollack har deltagit i den arbetsgruppen, vars förslag var ute på remiss under slutet av 2004.

– Av dem som mönstrar framöver kommer enbart en femtedel att få möjlighet att få göra sin värnplikt. Detta innebär att cirka 10 000 personer gör värnplikten. Om förslaget går igenom, kommer vi att använda de instrument och den mönstringsmodell som vi använt tidigare, men vi kommer att sätta upp skarpare gränser. Alla som mönstrar går inte vidare till slutprövning. De första proven eller testerna tror vi kan genomföras ute i bygderna. Den slutliga prövningen sker vid ett mönstringskontor och jag kan tänka mig att det är fördelar med att ha färre kontor än i dag. Det finns alltid en risk för att kontoren utvecklar egna kulturer, vilket påverkar bedömningarna.

Vid denna slutliga bedömning delas de sökande in i tre väl definierade grupper, och dessa matchas sedan med de kravprofiler som finns för de olika befattningarna inom respektive grupp. Den mönstrande tilldelas i första skedet ett förband och senare vid förbandet sker placeringen i befattningen. Detta sker efter en kortare provtjänstgöring.

– Att klara av detta urval är inget större problem. Den stora utmaningen för försvaret är att skapa de bästa förutsättningarna, så att värnpliktstjänstgöringen av alla betraktas som det meritvärde det är, säger Kristina Pollack. Det är en uppgift att förändra attityder. Detta är viktigt, inte minst för att Försvarsmakten ska kunna fullfölja sina åtaganden, framför allt internationellt, och för att de värnpliktiga utgör rekryteringsunderlaget för morgondagens officerare.

– Det ligger också i konceptet att Försvarsmakten tydligare måste visa sin roll i samhället. I årtionden har försvarsmakter världen över satsat stora pengar på forskning som totalt sett bidragit till såväl teknikutveckling som kunskap om människans förmågor och begränsningar under extrema förhållanden. Detta lyfts alltför sällan fram och det är knappast det som skattebetalaren tänker på när man för försvaret på tal, säger Kristina Pollack.

– Försvarsmakten har ett gott rykte när det gäller att genomföra psykologiskt urval. Även utifrån ett internationellt perspektiv. Vår styrka är att vi har möjlighet att följa individen genom systemet. Vi får ett helhetsperspektiv såväl på individen som på uppgifterna. Det gör att vi hela tiden samlar på oss empirisk kunskap. Vi kan själva lära av våra misstag. Denna möjlighet har sällan civila bemanningsföretag.

– Det mest väsentliga vid psykologiskt urval är kunskapen om kriteriet och som psykolog i Försvarsmakten är man ofta nära verkligheten. Detta skiljer sig från försvarsmakt till försvarsmakt. Psykologerna inom försvaret i USA sitter oftast mycket längre ifrån verkligheten och arbetar betydligt snävare än vad vi gör. Dessutom används utbildningen som en urvalsregulator i det amerikanska försvaret .

Psykologisk kompetens för chefer

– Nästa steg inom urval i det svenska försvaret är att mer systematiskt tillämpa den psykologiska kompetensen vid chefsurval, vid urval till internationella uppdrag och så vidare. Det är lätt att se i dag att behovet av psykologisk kompetens ökar inom hela försvaret. Flygvapnet var först med att se behovet, men i dag finns ett växande behov i takt med utvecklingen av det nätverksbaserade försvaret (NBF). Försvarsmakten behöver mer beställarkompetens inom MSI-området. Inte bara knutet till det tekniska utvecklingsarbetet utan även vid utprovning och användning av simulatorer, vid uppköp av forskning inom humanområdet med mera, säger Kristina Pollack.

Försvarsmaktens internationella uppdrag kommer även att innebära en psykologisk förberedelse inför uppdraget. Vid hemkomsten ska psykologerna kunna ta hand om dem som behöver stöd.

För ett år sedan deltog Kristina Pollack i en utredning av en dödsolycka i Kosovo. Som en bieffekt av den utredningen inrättade Försvarsmakten egna undersökningskommissioner för säkerhetsutredningar. Dessa ger en jämnare standard och en mer kvalitetssäkrad metodik vid utredningar. Synsättet har likaså inrättats för utredning av vissa personalärenden som vid kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.

– Kompetensområdet har en enorm spännvidd och många tillämpningsområden, och tiden är nu mogen att kompetensen i Försvarsmakten organiseras i det efterlängtade kompetenscentrat, säger Kristina Pollack.

Jan-Ivar Askelin Framsyn  2004/6