Så ska soldaten väljas ut

Plikten finns fortfarande kvar, men i dag hänger det på morötterna om man ska fylla leden med rätt folk nu när mönstringsprocessen ses över. Det menar Ulf Bergh som arbetar med de fysiologiska aspekterna på urvalsområdet på institutionen för försvarsmedicin .

– Det är toppen att göra värnplikten, men ruttet att ligga inne. Det viktiga för försvaret nu är att få goda ambassadörer. Inga broschyrer i världen hjälper om kompisen kommer hem på helgen och säger att det är pest med det militära. Dessa synpunkter är kanske mitt viktigaste bidrag nu när hela mönstringsprocessen ses över. Fast det är inte mitt gebit, säger Ulf Bergh.

Ulf Berghs gebit är fysiologi. Han har i många år arbetat med de fysiologiska aspekterna på urvalsområdet.

– Det dimensionerande nu är deltagandet i den internationella verksamheten. Sedan hakar insatsförsvaret på. Soldaten ska kunna mera och även den vanliga markstridssoldaten blir en värdefullare resurs, säger Ulf Bergh.

En skillnad mot förr är att vi nu går mer mot ett verkligt urval. Ulf Bergh menar att det tidigare var ett klassifikationssystem. Det fanns en plats för nästan alla. I urvalet tar man ut ett antal och de som tas ut går vidare till en klassificering eftersom man går till olika utbildningar. Det är inte som urvalet till poliser, där alla blir poliser.

– När man inte tar ut alla kan man vara mer generös och säga att bland många bra tar vi ut en mindre del. Det var hårdare att bli ratad när nästan alla fick plats. Det finns också en etisk dimension i det nya. På något sätt garanterar den som gör urvalet att den utvalde är tillräckligt bra för att klara uppgiften. Då får man inte driva en utbildning som överstiger den utvaldes förmåga. Exempel på detta har vi sett förr.

Plikten finns fortfarande kvar, menar Ulf Bergh, men den är i praktiken inte alltid lika tvingande numera. Nu hänger det på morötterna om man ska fylla leden med rätt folk.

– Att använda plikten blir en svår avvägning gentemot vad som gäller i övrigt i samhället. De som inte tas ut får ju ett försprång på ett till två år. I dag anser många unga att militärtjänstgöringen är ett bland flera alternativ, och man kan krångla sig ur systemet betydligt lättare än förut.

För att locka blivande soldater kan man gå tre vägar:

• Meritvärde.

• Ekonomisk kompensation.

• Rätt signaler från dem som ligger inne.

– Vi har diskuterat var man får den största rekryteringseffekten. Ska insatsen göras före inryckningen, under grundutbildningen eller efter utryckningen? Min övertygelse  är att det är under själva grundutbildningen man får de största effekterna, genom att man via en positiv attityd hos dem som gör grundutbildning kan sprida en bra och för ungdomar trovärdig reklam för försvaret.

Stort inslag av frivillighet

Meningen är att det ska vara ett stort inslag av frivillighet i det nya försvaret. Men något yrkesförsvar vill inte Ulf Bergh kalla det.

– Plikten finns fortfarande och med den kan man fortfarande få tillgång till de allra bästa. I ett yrkesförsvar skulle vi mista den kompetensen som är viktig inte minst för den internationella tjänsten som innefattar mycket mer än att vara en duglig soldat.

När man sedan samlat de villiga ska man gå vidare med urvalet. Det har kommit en hel del kritik mot att de fysiska proven är så hårda att de utestänger kvinnor. För några år sedan uppmanade försvarsdepartementet Försvarsmakten att se över fysiska prov för pliktiga och officerare. Man påpekade bland annat att nuvarande prov av många ansågs missgynna kvinnor.

– I det kan ligga att man kanske har prov som inte mäter vad de ska mäta och att ribban ligger omotiverat högt, säger Ulf Bergh och berättar att det finns en övertro på att fysiska test avspeglar kraven i fält. När man kommer ut i fält så är det ingen garanti att man är bra på att lyfta och gräva därför att man var bra på proven. Det är heller inget som säger att den som är bra på att gräva också är bra på att bära eller klättra. Resultaten från olika styrkeprov visar oftast ganska svaga samband med varandra.

Det finns enligt Ulf Bergh två möjliga förklaringar till att det stämmer så dåligt:

Testen mäter inte samma egenskaper hos personen.

Mätnoggrannheten är för dålig. Du kan göra tio armhävningar en gång och tjugo nästa gång. Men i verkligheten gräver man en grop ungefär lika fort varje gång.

– Ska man få något hum om hur en person klarar kraven som soldat så måste man mäta flera olika styrkeaspekter. Det finns inget ensamt som är bra. För livet i fält är mångfacetterat. Att gräva är en sak – att klättra en annan.

Något finlir i urvalet kan det inte bli, såvida man inte satsar mycket mer resurser på testning, menar Ulf Bergh. Man får nöja sig med att försöka hitta några grupper, exempelvis den starkaste tredjedelen, den mellersta och den svagaste. Kan man minska på antalet som kommer på fel ställe så är vinsterna ändå stora både för individerna och för Försvarsmakten.

– Alternativen till att testa är ju att lotta eller gå efter personnummer eller bostadsort eller liknande.

Men testen får inte vara för lätta. Det är inte meningen att alla ska klara dem, då blir de meningslösa.

– Man behöver ju inte testa hela befolkningen för att kunna välja ut dem som orkar bära en kaffekopp.

Framtidens soldat ingen hulk

Ulf Bergh tror inte att framtidens soldat är en hulk. Men inte heller den något klene ynglingen som har sin styrka i sitt datorkunnande.

– Alla försvarsmakter räknar fortfarande med att de traditionella soldataktiviteterna ska bestå, och i Sverige har det fastslagits vad alla soldater och sjömän ska kunna. En del är teori som kännedom om till exempel folkrätt, medan annat är rent fysiskt som att kunna gräva en grop och flytta på en skadad; något som inte alla klarar eller har rimliga förutsättningar att träna sig till. I det nya urvalssystemet avser man därför att lägga ribban så högt att alla inte ska kunna klara den.

Och här kommer kvinnofrågan in igen. När proven är fysiska så godkänns fler män än kvinnor. Skillnaden i styrka mellan män och kvinnor ökar, generellt sett, ju högre upp på kroppen man kommer. Det är alltså större skillnad på armstyrka än benstyrka. Vad gäller att lyfta, bära och gräva och liknande övningar sammantagna har kvinnor i regel två tredjedelar av männens kapacitet.

– Men så finns det naturligtvis stor spridning inom båda könen. De duktigaste kvinnorna slår ju de flesta männen. Vi behöver ju bara gå till elitidrotten för att se vad kvinnor kan prestera jämfört med genomsnittsmannen, säger Ulf Bergh.

Dramatisk förändring

Att bara flytta gränsen lite grann kan ge en dramatisk förändring vad gäller fördelningen av könen. Det är sådana beräkningar som Ulf Bergh också sysslar med.

– Ökar vi kraven så att en liten del av de svagaste männen slås ut får det ganska stor inverkan på antalet godkända kvinnor eftersom många kvinnor ligger i detta område.

– En annan effekt är om man slår ihop flera övningar. Vi satte gränsen för tre prov så att 75 procent skulle klara vart och ett av dem. De som klarade alla tre var knappt 60 procent. Man måste vara restriktiv med att ha många prov och krav godkänt på alla, annars blir det få som klarar det om man inte sätter kraven mycket lågt. Men det riskerar att ge ett meningslöst prov.

Avkall på kraven

Undantag från krav kommer alltid att finnas och behövas. Om försvaret tillräckligt gärna vill ha en viss kompetens gör man naturligtvis avkall på kraven. En kodknäckare kan ju vara så svag att han bärs på bår.

– Att han inte kan klara sig själv i fält får man ta, om hans insats kan rädda många andras liv, säger Ulf Bergh.

Ett annat problem är ju att man inte kan bli officer om man inte godkänns för grundutbildning och många möjliga kvinnliga officerare kanske stupar på att kraven är för höga. De fysiska kraven på officerare är nu under utredning. Det finns en del som tyder på att det finns plats för förbättringar.

– Det förslag som ligger innebär ett paradigmskifte i och med att man skiljer på befattningar där tyngre fysiska arbetsmoment ingår och sådana som inte kräver mer än vanligt kontorsarbete. Där tunga fysiska moment ingår ska det finnas fysiska prov där resultatet mäts i till exempel i minuter och sekunder.

I den andra typen av befattningar är det svårt att motivera en kontroll av fysisk prestationsförmåga, men Försvarsmakten har ändå mycket att vinna på att personalen är vältränad. För dessa befattningar gäller därför ”träningsplikt” omfattande tre timmar per vecka. Träning blir en arbetsuppgift  jämställd med andra arbetsuppgifter, det vill säga den ska planeras, genomföras och utvärderas. Frågan är dock hur bra officeren ska vara.

– Ett sätt är att mäta belastning under aktuella arbetsuppgifter. En många gånger svår och resurskrävande metod med en hel del fallgropar. Ett annat sätt är att ha de värnpliktiga som måttstock. I många fall ska ju officeren göra liknande arbete fysiskt sett som de pliktiga. Kunskapen om de pliktigas kondition är ganska bra och då återstår att bedöma: Ska officeren befinna sig bland de bästa fram, bland de sämsta eller i mitten. De flesta tycker nog att det rimliga är att han/hon är någonstans i närheten av mitten, säger Ulf Bergh.

Men hur är det egentligen med ungdomens fysik i dag?

– Vi kan ju se att det är mer massa per längdenhet. Det kan bero på mer muskler, mer fett eller en kombination. Skulle det handla om mer muskler borde vi ha sett en ökning på styrkeproven och det har vi inte gjort. Så slutsatsen är den att det är mer fett på folket, säger Ulf Bergh som naturligtvis vill reservera sig något. Mönstringsstatistiken är inte lika tillförlitlig som förr eftersom inte alla testas. Risken är att det nu blir för elitistiskt och det förvränger bilden. Vad gäller konditionen brister det även där i statistiken, men man kan nog se en liten nergång och tolkningen är att ungdomens kondition blivit sämre.

– För kvinnor som mönstrat blir statistiken mer svårtolkad, säger Ulf Bergh. De är dels ganska få och dels är det ett urval. Örjan Ekblom vid Idrottshögskolan har undersökt skolungdomar och det finns en tendens att styrkan för överkroppen har blivit sämre och det gäller för både pojkar och flickor.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2004/6