Försvarskostnader beräknas med förenklad metod

Framtidens försvar. Hur ska det se ut? Vad kostar det? Har vi råd? Det är sådana frågor som försvarets perspektivplanering arbetar med. Siktet är inställt på en målbild tio år fram i tiden. Kalle Henriksson och Ulf Jonsson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är operationsanalytiker. De har medverkat i den långsiktiga planeringen och kunde konstatera att det inte fanns något strukturerat sätt att göra ekonomiberäkningar på.

– Det har tidigare funnits metoder för att beräkna försvarsmaktsstrukturer. Men de gav inte svaren på de frågor vi vill ställa, säger Kalle Henriksson. Fördelen med att sitta så nära kunden som en operations-analytiker gör är att man kan fånga upp frågorna. Tillsammans med en officer började vi fundera på hur ett ekonomiberäkningsverktyg skulle se ut. Vilka data man skulle stoppa in och vad som skulle komma ut.

– Försvarsmakten är uppbyggd av förband. De är som klossar och mängden
klossar kan man förändra över tiden. Varje kloss har en ekonomisk påverkan över tiden. Vi ville definiera vilka klossar som fanns och vad de hade för ekonomisk påverkan, säger Ulf Jonsson. Så funderade vi på hur ett lämpligt verktyg skulle se ut, hur en
operatör kunde använda det.

Möjligt jämföra olika områden

– Vi ville få fram något som kunde ge snabba överslagsberäkningar så att man lätt kunde jämföra olika inriktningar av Försvarsmakten, säger Kalle Henriksson. Om vi har ett insatsförsvar med korta beredskapstider eller ett invasionsförsvar så kräver det olika personalförsörjningssystem. Ska vi vara mycket hemma eller utomlands? Vi ville ha en uppskattning av vad de stora övervägandena kostar över en tio- och en tjugoårsperiod.

– Verktyget skulle vara flexibelt där man kunde göra förändringar snabbt och snabbt få ett svar. Skickar man in samma fråga i Högkvarteret så kan det ta veckor eller månader innan man får något svar. Om man alls får det, säger Ulf Jonsson. Förklaringen är att när det handlar om personal och utbildning så tänker man inte i ett långt perspektiv.

Verktyget är gjort i Excel. Här finns förband av olika sort och med olika beredskap. Mer eller mindre automatiskt räknar verktyget fram en nota över en tio- eller tjugoårsperiod.

– Det som är tidsödande är att lägga in data och inte minst att få rätt underlag. Vi har inte fått det som vi specificerat utan tvingats att göra uppskattningar, säger Ulf Jonsson. I början låg våra siffror långt ifrån Högkvarterets. Och det är klart att man ansåg att det var vi som hade räknat fel. När vi sedan satte oss ned och jämförde indata så har gapet minskat betydligt. Nu ligger vi så pass rätt att man i alla fall kan diskutera storleksordning på förändringar. Precision blir naturligtvis bättre om man räknar i veckor eller månader.

Det kan ju kännas lite snopet att man kan beräkna försvarets ekonomi med Excel.

Inte så svårt

– Programmeringen är inte särskilt avancerad. Det krävs en del funderande i början, men sedan är det bara att bygga på. Vi har ungefär 250 olika förbandstyper att spela med, säger Kalle Henriksson. Vi började med Excel för att testa våra idéer och tanken var att gå vidare med något mer avancerat program. Men det här fungerar och det har ju den fördelen att alla kan programmet.

Ulf Jonsson säger att man så tydligt märkte under verktygets utveckling att det hela tiden dök upp nya frågor. Verkligheten ändrade sig och då var det en fördel att själv kunna påverka verktyget i stället för att gå vägen via en konsult som skulle skriva nya programrader. Verktyget har nu version 2.5 vilket betyder att det genomgått en större förändring och därefter fem mindre.

Just nu används inte verktyget i perspektivplaneringen. Perspektivplaneringen
arbetar nu med förmågor vilket är nivån över förbandsnivån. Man arbetar också med att förbättra det så kallade spelkortsunder-laget så att verktyget ska kunna användas efter sommaren.

Ekonomiverktyget är ett konkret och bra exempel på vad en operationsanalytiker ska göra. Man utvecklar en metod som ger ett bättre beslutsunderlag. Men livet som operationsanalytiker i Högkvarteret är inte så lätt att få grepp om alla gånger.

–Vi ska vara bryggan in till hela FOI. Det vi inte kan klara själva ifråga om metodstöd ska vi kunna hitta i den stora organisationen, säger Kalle Henriksson.

Stöd vid utredningar

– Vi ska strukturera problem och visa vägen till en lösning, säger Ulf Jonsson. I Högkvarteret finns handläggare och beslutsfattare. Vi ska vara något annat. Fast gränsen kan vara flytande. Man halkar in och blir handläggare i alla fall. Vi ska vara utredningsstöd, men kan bli expertutredare. Ibland känns det som man var en hockeyspelare som kunde bli uppköpt över
natten. Det är ont om ekonomer som bekant i Högkvarteret och jag råkar vara ekonom. Nu arbetar jag med Försvarsmaktens nya ekonomimodell och jag frågar mig ibland om jag är där som ekonom eller som operationsanalytiker.

Begreppet kan urlakas

Kalle Henriksson ser en fara i att begreppet operationsanalytiker håller på att bli
urlakat. Man blir mer av ett expertstöd än en analytiker. Kalle Henriksson är från
början civilingenjör i teknisk fysik och studerade reglerteknik. Samt reservofficer.

– Ett tag för länge sedan var det en vanlig profil på en operationsanalytiker. Många kommer fortfarande från en teknisk högskola. Men här finns också ekonomer, statsvetare och andra samhällsvetare.

Kalle Henriksson arbetar nu med långsiktig förbands- och systemutveckling på krigsförbandsledningens sjöstridsavdelning. Eller vad han kallar ”en av de traditionella OA-uppgifterna”.

Jan-Ivar Askelin Framsyn 2005/3