Akademin som är på väg ut i världen

Solen verkar skina på Folke Bernadotteakademin, FBA, en av Sveriges mindre myndigheter. En ny syn
på utveckling, säkerhet och bistånd har gett FBA en ny och större roll.Utan säkerhet ingen utveckling. Utan utveckling ingen säkerhet. Så kan man sammanfatta utgångspunkten för vad som går under namnet säkerhetssektorreform, SSR. Det innebär också en delvis ändrad syn på säkerhet.

– Under det kalla kriget var säkerhet en fråga från nation till nation och mättes i stridsvagnar och flygplan. Sedan började man tala om intern säkerhet och nu talar vi om mänsklig säkerhet, säkerhet ur individens perspektiv, säger Michaela Friberg-Storey.

Och det är bland annat här som arbetet med SSR tar sitt avstamp.

– Det nya är också helhetssynen på säkerhetssektorreformer. Vi har tidigare haft många SSR-projekt, men få SSR-processer.

Säkerhetssektorreform handlar om det som antingen kan hota eller garantera individens säkerhet. Militärer och andra väpnade styrkor som hotar befolkningen i stället för att skydda den. Domare som kan köpas och poliser som griper folk på måfå. SSR är i korthet att få denna sektor på fötter. Det kan vara en så enkel sak som att se till att soldaterna får sina löner.

– En av våra medarbetare, som för övrigt är svensk officer, var pengarnas livvakt i Kongo. Han följde pengarna ”från banken till bushen”. Och nöjda soldater som kan försörja sin familj ger säkerhet i stället för osäkerhet, säger Tiina Heino, ansvarig för FBA:s nya personalförsörjningsfunktion.

– Det är ett klassiskt exempel på hur militär kompetens kan användas för att indirekt påverka säkerheten. Soldater utan lön plundrar. Får de sin lön ökar säkerheten.

– Att hitta personal som klarar sådana uppgifter är jätteviktigt, säger Tiina Heino som ansvarar för FBA:s nya uppdrag att rekrytera och utbilda för bland annat svenska SSR-insatser.

Hon berättar att FBA också är en plattform för samverkan mellan olika myndigheter och räknar upp ämnen som fredsfrämjande insatser, säkerhetspolitik, forskning och utbildning och konfliktförebyggande åtgärder.

– Nu har vi fått en helhet. Vi rekryterar, utbildar och tar tillvara deras erfarenheter när de kommer hem. Vi kan nu sy ihop forskning, utbildning och det operativa med rekrytering.

Regeringen prioriterar SSR-frågor som rör hur man bygger en rättsstat, gör medborgare av soldater, förebygger konflikter, medlar och skapar en demokratisk samhällsstyrning. Två andra viktiga ämnen är genderperspektivet samt ledarskap och management.

I dag har FBA cirka 45 personer ute i världen. Bland annat i Hebron för att övervaka att mänskliga rättigheter inte kränks. Uppdraget, som är godkänt av Israel, har pågått sedan 1997.

– Det är temporärt men fortsätter därför att kränkningarna fortsätter, säger Tiina Heino.

Till hösten ska FBA bygga en resurspool och då ska man med några veckors varsel kunna hitta en lämplig person. De som ingår i poolen är utbildade och utvalda och de måste visa att de har mer en ett cv att visa upp. Att de klarar sig på fältet.

vilka är det då som åker? Michaela Friberg-Storey som varit flera år i Kosovo talar utifrån sina egna erfarenheter och säger att en grupp är sådana som vill uppleva något som de bär med sig hela livet och den andra och växande gruppen utgörs av dem som ser det här som en karriär och yrke. Och det är goda framtidsutsikter för dessa arbeten. De stora organisationerna som FN övergår till att hyra i stället för att anställa. Och som Tiina Heino säger:

– Det blir aldrig brist på arbete, konflikter kommer alltid att finnas.

De flesta som åker är civila även om en hel del är officerare vilket inte är så underligt då SSR-projekt också rör den militära sektorn. Som till exempel att bygga en försvarshögskola.

– En manlig genderrådgivare är mycket at-traktiv för oss, säger Michaela Friberg-Storey.

– Dels arbetar en genderrådgivare internt inom missionen, dels inom själva uppdraget. Det kan röra sig om att öka kvinnors säkerhet i ett flyktingläger. Kvinnorna överfalls i mörkret. Då kan ett sätt vara att borra nya brunnar så att de slipper gå så långt efter vatten. Eller sätta upp belysning. Även en elektriker kan bidra till säkerheten.

annars är de flesta SSR-experterna tvättäkta byråkrater. Man ska få ordning på en förvaltning i förfall. Det politiska maskineriet ska byggas upp och smörjas, statistik ska upprättas. Helt enkelt grundbultarna i ett fungerande samhälle. Som att utbilda poliser och domare.

Micheala Friberg-Storey är särskilt förtjust i tullen.

– Tullen är kanske en av de minst synliga men viktigaste aspekterna när man ska få ett postkonfliktland på fötter. En konflikt handlar i botten nästan alltid om pengar. Sedan förklär man det i termer av etnicitet, religion och annat. Det viktigaste för landet är att få i gång en budget. I dag ska vi svenskar deklarera. Vi har ett avancerat system som fungerar. Men i dessa länder finns inga deklarationsblanketter. I Kosovo fanns ingen intern administration. Tullen tog in 70 procent av budgeten till landet. Och kommer det in pengar, jaha, då kan saker hända. Då kan man få i gång ett pensionssystem. Men har man inga pengar, har man inget att förvalta och då är man helt i händerna på givarländerna. Och givarna vill inte ge till allt.

– Sedan ska landet få inkomster. Naturresurserna ska ut så att de gagnar landet och pengarna ska inte hamna i fel fickor. Då är tullen ett bra sätt att beskatta, för i ett primitivt land har man inte ett så avancerat skattesystem som vårt där man kan ta ut interna skatter som moms, vilket är den mesta skatten i Sverige.

Vilka länder ska vi satsa i och vilka myndigheter ska göra det?

– Regeringen har pekat ut tolv postkonfliktländer, säger Tiina Heino.

– Tyngdpunkten ligger på Afrika, västra Balkan och Afghanistan. Det kan börja med att Sverige vill utröna möjligheten att starta ett SSR-projekt. Man kan utgå från att Sida och det internationella samfundet redan finns där. Så görs en behovsanalys. Vilken typ av arbete pågår, vad behövs, vad täcks, har vi kompetens och resurser för att ställa upp? Då knyter vi ihop det med personalförsörjningen.

– Men det är också viktigt att påpeka att svenska myndigheter har givna roller i SSR-arbetet. Försvarsmakten, Sida, Domstolsverket och polisen är några självklara och givetvis också Försvarshögskolan som har en långtgående SSR-forskning och som gjort insatser i baltstaterna, Ukraina och nu ska börja i Liberia. Det ska bildas en formell arbetsgrupp på myndighetsnivå och där får FBA ett samordningsansvar – en ny roll för oss.

Michaela Friberg-Storey har en drömvärld:

I den har freden kommit, alla är lyckliga och det finns några interna problem som ska fixas. Ingen tjafsar och landet gör en säkerhetsstrategi som vi kan arbeta utifrån. Det finns inga dolda agendor och hemliga intressen.

– Men det är ju inte riktigt så verkligheten ser ut säger hon.

– SSR rör ofta de mest känsliga delarna i ett land, som exempelvis militären. Det finns inga universallösningar, man får ta det från land till land. Och det ska vara ett lokalt ägarskap. Det ska inte vara Sverige och några vänner som bestämmer i landet, utan landet som bjuder in oss ska också bestämma självt.

Sverige är ett av få länder med en SSR-strategi. Regeringen har också en strategi för internationella insatser och i den talas om att fördubbla de militära insatserna, vilket får Tiina Heino att efterlysa en liknande uppbackning på den civila sidan.

Som ett konkret exempel på en svensk SSR-insats nämner Tiina Heino att man gett ut en handbok där SSR ses ur ett genderspektiv. Det redskapet ska användas när FBA håller sin första renodlade SSR-kurs i Sandö i september.

Genderfrågorna ska löpa genom alla fem kursdagarna. De deltagare man söker är dels de som har en sorts SSR-kompetens, men som inte insett helheten, dels politiska rådgivare och andra vars medvetenhet om SSR behöver bli bättre.

– Vi ska sprida kunskapen om, och betona vikten av SSR för det kommer att finnas med i allt fler missioner, säger Michaela Friberg-Storey, som tillägger att SSR inte bara är något för fattiga länder.

– Naturligtvis kan man göra ett SSR-projekt i Sverige. Här finns ju polis, domstolar, militär och tull. För vad händer i Sverige när man skär ned på tullen? Hur ska vi då komma åt de här frågorna?

Jan-Ivar Askelin, Framsyn 2008/2